Medaljutdelning på Börsen

Ja, idag är det dags för medaljutdelning och jag och Marco Stella ska underhålla! Jag var där förra året vid samma tillställning och det var väldigt kul, härlig stämning och en underbar lokal att sjunga i. Jag vet inte vilka det är som får pris i år men förra året så var det bl.a Jan Eliasson och förra Volvo chefen Leif Johansson…det var nog tur att jag var lyckligt omedveten om vilka det var, hade nog blivit ännu nervösare i så fall! Idag bjuder vi på några nya versioner av gamla klassiker och det ska bli spännande att se hur publiken reagerar på det hela 😉

Det har varit en bra vecka med sånglektioner, i fredags var jag på topp och mitt ”tekniska” självförtroende hoppade upp ett snäpp. Har funderat en del på det här med att prestera på en sånglektion och att sedan faktiskt göra samma sak inför en publik. Det är på något sätt en process som tar tid, jag vet att jag förra året kände en frustration över att jag inte fick fram det jag kunde när jag väl stod där, och jag var orolig att jag aldrig skulle nå dit. Nu har det ju gått lite tid och en hel del funkar framför publik också, fast nu vet jag att för varje stort framsteg så behövs det någon månad eller så för att få det att sjunka in och bli en del av mina reflexer. Det är ju inte bara kroppen utan även sinnet som måste tro på att det är möjligt. Kroppen bara gör. Fredagens lektion handlade just om det, att låta fantastin styra och låta kroppen svara på de bilder som jag skapade i huvudet. Jättekul och väldigt intressant då det verkligen hörs och känns skillnad beroende på vilken bild som tagit form.

Nu är det  snart dags att börja ladda för kvällen, klänningen är framtagen men naglar, hud, hår och framförallt röst ska värmas upp!

Funderingar över året som gått.

Tiden går så fort, kan inte fatta att det är snart ett år sedan jag tog examen från Operahögskolan. Jag kommer ihåg oron och känslan av att inte veta vad som skulle hända, att inte veta hur det skulle gå, om jag skulle klara mig, om jag skulle få några jobb, samtidigt som det kändes spännande och skönt att äntligen få bli min egen,  att få styra vart jag ville rikta min energi och helt och hållet själv bestämma över min tid. Skrämmande också så klart! Och nu sitter jag här och gör just det. Och det har gått bra. Jag lever och mår bra, jag utvecklas och sångarlivet tuffar på med olika utmaningar som är nyttiga på olika sätt. Jag är verkligen glad att jag tog tag i den mentala träningen direkt efter sommaren, det har hjälpt mig att få struktur och modet att ta tag i vissa saker. Även att bli tuffare och lättare kunna ta kritik. Jag ville skaffa mig ett tjockare skinn och lite mer läderartad har den nog blivit under året 😉

Samtidigt har jag insett att det är jag själv som kan påverka och styra vad jag vill ska hända. Vilket samtidigt är ganska jobbigt eftersom allt hänger på mig, utmaningen ligger i att inte ge upp, fortsätta tänka positivt och våga ta nya initiativ. Jag har under året insett att jag är mycket bredare som artist och att det finns så mycket mer jag kan göra som jag inte hade en aning om, det bästa är att jag också tycker att det är så roligt!!

Den starkaste känslan är nog ändå att jag älskar det jag gör, jag vill sjunga och beröra människor. All min energi ligger på att bli så pass tekniskt, mentalt och fysiskt stark så att jag kan nå dit. That’s it!

Nu väntar en period med sånglektioner, en del uppträdanden och en eventuell tävling. Känns bra 😉

Radio sändning från Annedalskyrkan på Långfredag.

Idag har jag sjungit bra, mycket bra! Så kul att känna hur rösten växer och får fler färger och dynamik. Min sångpedgog var i alla fall väldigt nöjd och jag var bara glad över att känna hur min röst mer och mer närmar sig det jag upplever som min ”egna inre” röst. Svårt att förklara, men den där rösten som jag på något sätt tror är jag på riktigt, där min energi hittar rätt kanaler och kan flöda fritt!

Jag har en känsla av att solen, våren som spirar och värmen som äntligen kommit har ett finger med i spelet. Jag ser fram emot provsjungningen på Folkoperan, det blir spännande att se hur all denna energi ger sig uttryck inför en jury.

Denna vecka sjunger jag på Långfredagen i Annedalskyrkan och det kommer faktiskt att sändas i radion, så den som inte har lust eller möjlighet att komma kan lyssna på Sveriges Radio P1 den 22 april kl. 11.00.

Stockholm bjöd på konsert

Hemma igen! Det har varit 4 super dagar i Stockholm, jag hann träffa vänner, sjunga, umgås lite med släkten och gå på en spontan konsert med Nina Stemme(!) och min gamla instuderings-lärare Matti Hirvonen. Efter konserten kände jag mig inspirerad och sångsugen, jag var imponerad av hennes förmåga att ha inlevelse och samtidigt en så otroligt vacker, varm, dynamisk och kontrollerad klang. Och hennes kondition! Hon sjöng ett långt program på nästan 2 timmar och bjöd på 3 extra nummer. Jag fick en liten pratstund med henne efteråt och då sa hon att hon redan sjungit igenom hela programmet tidigare under dagen och att hon dessutom var förkyld. Jag tappade hakan! Hon sa i och för sig att det kommer med åldern och mycket övning, att jag skulle vara lugn, att hon inte hade klarat det för 15 år sedan heller. Men ändå. Otroligt.

Jag inser att det är i Stockholm saker och ting händer i musik Sverige och jag har bestämt mig för att åka dit oftare. Tåget går snabbt och är inte särskilt dyrt så det är inga problem med den biten.

Det var grymt kul att få jobba med Tobias Ringborg, jag upplevde att jag lärde mig mycket och det var skönt att få klarhet i vissa saker som jag har undrat över, som fraseringar och dynamik. Han var väldigt vänlig och öppen och jag kände mig avslappnad och väl till mods. Andra gången vi sågs kom jag loss mer, jag började med Puccini istället för Mozart och nu har jag bestämt att jag på nästa audition ska göra precis så, ”Mimi” först så att jag sjunger ut och sen kan juryn få höra vad dom vill 😉

Den här veckan ska jag försöka komma ikapp på min tyska kurs som hamnat lite på efterkälken och styra upp planeringen inför sommaren. Det ska bli skönt att börja öva igen och fokusera på nya projekt.

Idag hade jag min sista sånglektion och det gick riktigt bra, det bästa var att jag insåg att jag faktiskt kan sjunga. Tralallla!

Resfeber

Idag bär det iväg till stockholm, 4 dagar i huvudstaden och -12 C! Men nu är jag van efter 3 dagar i Umeå och -20, man vänjer sig rätt fort, idag i Göteborg tyckte jag att det kändes lite ljummet, det var bara -6 😉

Jag har haft en super helg med mina släktingar och det var kul att återse mina gamla barndoms trakter igen. Det är oerhört vackert när snön är så vit och täcker allting, ljuset var så starkt att jag blev bländad när jag kom utanför dörren.

Ingen sång blev det men 3 dagars vila har nog ingen dött av. Imorgon ska jag träffa Tobias och förhoppningsvis komma igenom några Mozart arior. Jag har i prinicip haft alla mina lektioner för Dale Fundling den här perioden och det har varit en nyttig genomgång, det blev mycket fokus på grunden i sången, själva funktionerna och detaljer i kroppen och strupen. Det är så fascinerande vad lite men samtidigt mycket som behövs för att det ska fungera optimalt i alla lägen.

Nu åker tåget om en timma så det är hög tid att sätta på mig skorna!

Musik just nu

Är mitt uppe i en sånglektions period och då går alla tankar till hur jag ska få en bättre teknik och det är väl kanske inte det roligaste att läsa om,  istället lägger jag upp lite fin musik att lyssna på 😉

Jag sjunger nu Michaela, det är från ”Carmen” och lite för stort för mig just nu men det känns som att jag snart kommer att växa in i det. Här är en version med Anna Moffo.

http://www.youtube.com/watch?v=bRrYwTxxQ_g

och så klart lite Rachmaninov, först ”How fair this spot” med  Anna Netrebko och sedan ”Vocalise” med Anna Moffo. Det är vidunderligt vackert!

http://www.youtube.com/watch?v=eF6G9kLpM9k&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=kU8RwT8ODHA&feature=related

Njut!

Släppa kontrollen, ha kul!

Jag vill börja dagens inlägg med en stor smiley 🙂

Vad innebär det att känna glädje inför olika saker? Hur påverkar det oss? Kan det hjälpa mig att må bättre, ha roligare, sjunga bättre?

Ja, jag tror det. Förra veckan var mitt ledord att helt enkelt ha kul, att våga släppa kontrollen, lita på att det arbete jag redan lagt ner är tillräckligt och istället njuta av allt: min röst, musiken, kraften, samspelet, interaktionen med andra OCH misstagen.

Ja, och vad hände då? Jag hade kul, kände mig glad, öppen, spontan och allmänt i bra form. Återhämtningen gick fortare och jag tyckte det var ännu roligare att sjunga på söndagen, kände mig mer energisk och rösten var i super form.

Att det kan vara så enkelt men samtidig så svårt.

Det var verkligen en lyckad helg, det bästa med att samarbeta med andra så duktiga musiker är att det finns väldigt mycket utrymme för improvisation och spontanitet. Barnen gav själva upphov till nya saker vi inte tänkt på och de saker vi redan planerat utvecklades och förändrades. En av de bästa sakerna tyckte jag ändå var breven som de fick skriva (kanske ska erkänna att jag snodde denna utmärkta idé från barnteatern Blaffas ”Kär och Galen” !) men att det också utvecklades och blev något annat än det vi tänkt från början.

 

Just nu sitter jag och förbereder mig inför en period av sånglektioner som börjar idag. Min sångpedagog Dale Fundling är här i 2 veckor och det är alltid väldigt intensivt när vi ses. Det är lite nervöst första lektionen, men det ska bli så skönt att få jobba med honom igen, han känner min röst väl och efter varje period märker jag att vissa saker har fallit på plats som vi jobbat med förra gången och att rösten växer ett snäpp för varje gång. Denna gång tror jag att det kommer vara mycket fokus på att projicera rösten, att vara precis så öppen och förankrad som jag är nu men ge rösten en extra skjuts ut, framåt, uppåt! Precis som mig själv 😉