top of page

Åh, vad roligt det var! Jag är så glad att jag fick tillfälle att vara med på Närradiogalan på Valand som anordnades för första gången. Det var ett oerhört fint initiativ som togs av Radiotorget och kanske framförallt Reza Rahimi som var den som samordnade alltihop.

Det var folk från olika närradio stationer och kultur-institutioner närvarande och det hölls tal av b.la Hasse Andersson från P4, som dessutom bjöd in mig till sitt program för en intervju i vår!

Under själva middagen var vi uppe i festvåningen, en riktigt bra lokal att sjunga i och som dessutom hade en flygel, vilket både jag och Viktor Stener, (denna underbara begåvade söta pianist som ställde upp på kort varsel) blev glatt överraskade av!

Sångerna gick fint och jag hade kul, kanske framförallt under “Meine lippen” , då jag tog mig friheten att ge min väninna en smällkyss på kinden och dansade fram till det höga H-t i slutet 😉

Efter middagen gick vi ner till själva nattklubben Valand och efter en del underhållning från komikerna Melody Farshin och Behrad Rouzbeh blev det dags för mig och Viktor att inta scenen. Vi framförde “Habaneran” och jag har sällan haft så kul när jag sjungit den. Tänk er en stor lokal, full med folk, de flesta med invandrar bakgrund, allt från ungdomar till mormödrar, som svänger med och diggar “Habaneran”. Fint.

Något som jag velat ända sedan jag började sjunga opera är att nå en publik utanför den som vanligtvis lyssnar på klassisk musik. Med min iranska bakgrund vet jag att opera inte direkt är något familje nöje (bland iranier), de flesta vet inte ens vad det är för något, möjligtvis att de känner till Pavarotti. En kväll som igår bevisade för mig att opera kan nå alla typer av människor, att kraften i musiken och känslan i sången väcker gensvar hos den som lyssnar. Jag blev så glad när en flicka började prata med mig på i slutet av kvällen och berättade att hon aldrig hade hört opera tidigare, men att hon nu gärna ville gå på konsert eller föreställning. Då visste jag att min kväll var lyckad!


Idag är det dags för Närradiogalan och det känns i kroppen, på ett bra och härligt sätt. En spänning och förväntan, lust att få sjunga och att ge allt när det är dags ikväll. Jag vill att det ska bli kväll fort! Det här är bland det bästa jag vet. Idag är det dessutom bra förutsättningar, jag väljer repertoar själv, jag har en snygg klänning på mig och jag tror att det är bra akustik, dessutom känner jag mig mycket bättre i kroppen. Spänningen från uppsjungningarna har släppt och denna veckan har rösten fungerat fint. Jag fick en fin behandling av min underbare f.d rörelse lärare Magnus Ringberg i måndags och det var precis vad jag behövde.

Jag ser också fram emot kvällen då en av mina äldsta vänner, Safoura, också är med och spelar med sitt band “Abjeez”. Ikväll är första gången vi ses på scen sedan vi slutade högstadiet 😉

Här syns hennes vackra leende som förgyllde vår bröllopsdag i augusti 2010 då hon sjöng för mig och Erik.


Så här är det ofta, antingen jätte lugnt eller så händer allting på samma gång. Idag är det 3 rep, imorgon inga alls.

Morgonen började med en radiointervju ang “Närradiogalan” på tors och snart ska jag iväg för att repa med pianisten som ska spela. Det blir antagligen Mimis andra aria “Donde lieta” och den gamla hitten “Meine lippen sie kussen so heiss”. En av mina favoritsångerskor just nu är Mirella Freni, ska lägga upp ett klipp med henne när hon sjunger Mimi. Det jag gillar med henne är att hon har inlevelse, sjunger med hela sin vackra röst hela tiden och använder sina “rrrrrr” i slutet av ord som amorrrrrr.

Igår var jag på Sjöfartsmuséet för att titta på den nya våningen som vi ska inviga till helgen, jag ska äntligen få vara sjöjungfru! Har alltid drömt om det, ända sedan jag i åtta års åldern såg Disneys “Lilla sjöjungfrun” och sjöng sången “Hela min värld” i badkaret plaskandes med fötterna 😉

bottom of page