Invigning på Sjöfartsmuséet!

Idag gick min barndomsdröm i uppfyllelse, här kommer beviset:

En något sliten men glad sjöjungfru som har sjungit bland vågorna för barn med tindrande ögon.

Vi är ett gäng musiker bestående av Harald Nilsson, Per Buhre, Katarina Karlsson och David Löfberg som genom Gunilla Gårdfeldt har samlat våra olika egenskaper och fått ihop en riktigt kul blandning av mini föreställningar. Idag bjöds det bl.a på Fiskpinnekör och Titanic dikt.

Lite ovant att sjunga så direkt till barnen men kul och nyttigt. De fick i uppgift av mig att hjälpa till att skriva kärleksbrev och de blev sedan framförda av den sjungande undervattens brevbäraren Harald 😉 Barnen blev alldeles till sig av glädje!

Imorgon fortsätter vi på samma sätt och alla är välkomna, stora som små mellan kl 12.15 till 15.30.

Vilken underbar kväll!

Åh, vad roligt det var! Jag är så glad att jag fick tillfälle att vara med på Närradiogalan på Valand som anordnades för första gången. Det var ett oerhört fint initiativ som togs av Radiotorget och kanske framförallt Reza Rahimi som var den som samordnade alltihop.

Det var folk från olika närradio stationer och kultur-institutioner närvarande och det hölls tal av b.la Hasse Andersson från P4, som dessutom bjöd in mig till sitt program för en intervju i vår!

Under själva middagen var vi uppe i festvåningen, en riktigt bra lokal att sjunga i och som dessutom hade en flygel, vilket både jag och Viktor Stener, (denna underbara begåvade söta pianist som ställde upp på kort varsel) blev glatt överraskade av!

Sångerna gick fint och jag hade kul, kanske framförallt under ”Meine lippen” , då jag tog mig friheten att ge min väninna en smällkyss på kinden och dansade fram till det höga H-t i slutet 😉

Efter middagen gick vi ner till själva nattklubben Valand och efter en del underhållning från komikerna Melody Farshin och Behrad Rouzbeh blev det dags för mig och Viktor att inta scenen. Vi framförde ”Habaneran” och jag har sällan haft så kul när jag sjungit den. Tänk er en stor lokal, full med folk, de flesta med invandrar bakgrund, allt från ungdomar till mormödrar, som svänger med och diggar ”Habaneran”. Fint.

Något som jag velat ända sedan jag började sjunga opera är att nå en publik utanför den som vanligtvis lyssnar på klassisk musik. Med min iranska bakgrund vet jag att opera inte direkt är något familje nöje (bland iranier), de flesta vet inte ens vad det är för något, möjligtvis att de känner till Pavarotti. En kväll som igår bevisade för mig att opera kan nå alla typer av människor, att kraften i musiken och känslan i sången väcker gensvar hos den som lyssnar. Jag blev så glad när en flicka började prata med mig på i slutet av kvällen och berättade att hon aldrig hade hört opera tidigare, men att hon nu gärna ville gå på konsert eller föreställning. Då visste jag att min kväll var lyckad!

Gala dag och fin klänningsdag!

Idag är det dags för Närradiogalan och det känns i kroppen, på ett bra och härligt sätt. En spänning och förväntan, lust att få sjunga och att ge allt när det är dags ikväll. Jag vill att det ska bli kväll fort! Det här är bland det bästa jag vet. Idag är det dessutom bra förutsättningar, jag väljer repertoar själv, jag har en snygg klänning på mig och jag tror att det är bra akustik, dessutom känner jag mig mycket bättre i kroppen. Spänningen från uppsjungningarna har släppt och denna veckan har rösten fungerat fint. Jag fick en fin behandling av min underbare f.d rörelse lärare Magnus Ringberg i måndags och det var precis vad jag behövde.

Jag ser också fram emot kvällen då en av mina äldsta vänner, Safoura, också är med och spelar med sitt band ”Abjeez”. Ikväll är första gången vi ses på scen sedan vi slutade högstadiet 😉

Här syns hennes vackra leende som förgyllde vår bröllopsdag i augusti 2010 då hon sjöng för mig och Erik.

En dag med musik

Så här är det ofta, antingen jätte lugnt eller så händer allting på samma gång. Idag är det 3 rep, imorgon inga alls.

Morgonen började med en radiointervju ang ”Närradiogalan” på tors och snart ska jag iväg för att repa med pianisten som ska spela. Det blir antagligen Mimis andra aria ”Donde lieta” och den gamla hitten ”Meine lippen sie kussen so heiss”. En av mina favoritsångerskor just nu är Mirella Freni, ska lägga upp ett klipp med henne när hon sjunger Mimi. Det jag gillar med henne är att hon har inlevelse, sjunger med hela sin vackra röst hela tiden och använder sina ”rrrrrr” i slutet av ord som amorrrrrr.

http://www.youtube.com/watch?v=wwmWl-oOX_Q

Igår var jag på Sjöfartsmuséet för att titta på den nya våningen som vi ska inviga till helgen, jag ska äntligen få vara sjöjungfru! Har alltid drömt om det, ända sedan jag i åtta års åldern såg Disneys ”Lilla sjöjungfrun” och sjöng sången ”Hela min värld” i badkaret plaskandes med fötterna 😉

Närradiogala Valand 27 jan

Radiotorget presenterar för första gången en näradiogala för att främja integrationen, öka folkbildningen, förebygga och motverka diskriminering, samt att stärka demokratin. Målet är att presentera näradioföreningarna i Västra Götaland för myndigheter, kulturinstitutioner liksom att skapa samarbete mellan föreningarna med olika kulturer och bakgrunder.

Kolla in videon och kom på torsdag!

www.facebook.com/#!/video/video.php?v=192695117414481

Ich bin angekommen

Guten Tag alle Menschen!

Jag har ett tyskt tangentbord sa det blir knas svenska idag…Jag kom fram efter en timmes flygresa, och sedan upphamtad med bil av goda vanner till familjen. Lyxigt. Sa har kommer det nog inte att vara vid varje provsjungning.

Idag blir det upptacksfard i Hamburg, jag ska strax bege mig till innerstan for att insupa ”deutsches Atmosphere”. Jag hade hoppats att det skulle vara nagot pa operan, men ingenting varken idag eller imorgon tyvarr.

Jag ar battre i halsen och jag haller tummarna att det gar vagen imorgon. Nu har jag inte sjungit po 2 dagar sa jag stor i valet och kvalet ifall att jag ska sjunga lite grann i eftermiddag eller ta det lugnt och spara mig till imorgon. Ich weiss es nicht.

Jag har ingen aning om hur det kommer att vara imorgon, ifall att det finns mojlighet att sjunga upp sig lite innan eller om jag maste direkt in till juryn. Iiiiiiihhhhhh!! Jag kommer saklart att sjunga upp hemma men det ar alltid skont att fo ta nagra toner innan det ar dags. Jag ska ladda ikvall och forbereda mig for det allra varsta jag kan tanka mig so blir jag sakert positivt overraskad nar jag val ar dar.

Tschuss!

Hamburg here I come!

Ett kort inlägg nu på morgonen innan jag åker. Väskan är nästan packad och jag vet vart jag har passet. Lite resfeber har jag allt…!

Igår var en dag då jag kunde slappna av och jag förstår att min hals försökt ge tecken till mig eftersom jag igår kväll hade ont från axeln hela vägen upp till örat, antagligen en överansträngning och muskerna har krampat ihop. Som tur är har jag två dagar nu när jag kan ladda batterierna och upptäcka Hamburg i min egen takt innan provsjungningen på tis eftermiddag.

Nu pirrar det i magen! Here we goooooo!

Stråkkvartett på begravning!

Idag sjöng jag på en begravning. Jag hade lyckan att få sjunga tillsammans med en stråkkvartett och det var härligt att musicera tillsammans. Jag fick reda på det i tisdags och jag kunde inte en av sångerna, Lacrimosa av Mozart men tack vare internet kunde jag ladda ner både noter och musik som jag hade med mig till stockholm. Det var verkligen kul att få sjunga med kvartetten och jag hoppas att det kommer fler tillfällen.

Igår var en jobbig dag eftersom jag fortfarande kände av min hals och inte kunde öva. Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska göra när det blir så här. Jag tror att det bästa bara är att kapitulera inför det faktum att rösten helt enkelt inte vill samarbeta, sen av vilken anledning kanske inte spelar lika stor roll. Mitt problem är att jag börjar analysera allt jag har gjort och tänkt som eventuellt kan ha lett till att jag är dålig i halsen. Jag har ju haft problem med en del slembildning och igår tror jag att jag provade alla huskurer som finns: ångning, ingefära, honung, whiskey och slemlösande brustabletter från apoteket. Det hjälpte lite grann, idag var det inte lika kletigt i halsen men fortfarande trögt att sjunga.

Jag inser att jag är lite trött, inte bara i halsen men även hjärnan och kroppen verkar vilja ta paus. Imorgon bitti har jag tyska prov och jag känner att jag inte har lagt tillräckligt mycket tid på att studera, egentligen borde jag nog göra det istället för att sitta här och skriva men jag orkar helt enkelt inte koncentrera mig på verb och ackusativ just nu.  Jag har funderat en del idag över fenomenet att jag inte är lika mån om att jag måste vara ”bäst”. Jag vet att jag imorgon kommer att ha en del ångest när jag sitter i provsalen men jag försöker samtidigt tänka att det viktigaste inte är att jag får VG men blir godkänd. Detta är ganska nytt för mig, jag har alltid varit oerhört mån om att få så bra betyg som möjligt, på gymnasiet skippade jag hellre ett prov om jag inte var säker på att jag skulle få MVG. Nu funderar jag på vad som skulle hända om jag får underkänt imorgon. Hur skulle det kännas? Kommer jag att skämmas och inte vilja visa mig i klassrummet igen?

Idag var en seger på det sättet att jag i morse verkligen fokuserade på att skapa så bra förutsättningar för min sång som möjligt, jag visste hur jag skulle ladda mentalt, jag gick upp i god tid och jag värmde upp i lugn och ro. Jag lät det vara som det var och i bakhuvudet fanns det en röst som sa att det skulle gå bra när det väl var dags. Det är sånt här som får mig att växa. Idag var jag modig.

Hemma igen, nöjd och glad!

Puh, det gick ju bra! Jag var lite nervös igår kväll och jag kände av en del saker i halsen…ibland vet jag inte om det är inbillning eftersom det alltid känns lite svullet innan jag ska sjunga på något som är viktigt för mig, eller om det faktiskt var något. Det som har stört mig en del sista veckan är att jag blir väldigt slemmig i halsen, och det värsta är att det inte försvinnner, oftast brukar det försvinna efter en liten stund men nu pluppar det bara upp mer och mer och det är oerhört frustrerande och störande. Framförallt så låter det fult och förstör vackra toner! Men men, det jag är glad för är att jag i vilket fall som helst tog mig god tid att sjunga upp för att vara i så god form som möjligt till uppsjungningen, laddade mycket hela dagen igår och idag så tänkte jag bara på att jag skulle sjunga precis som vanligt och att det fick bära eller brista! För mig är det lite nytt, att acceptera att jag kanske inte skulle vara i topp form men att det duger i vilket fall. Skön känsla.

Och ja, det gick ju bra ändå! :=)

I första sången så tänkte jag bara på att leva mig in i texten och att sjunga ut. Jag blev så glad efteråt eftersom jag lyckades bättre än på länge….och så tänkte jag ” Gött nu har jag det här inspelat…” trodde jag, hade så klart glömt att trycka på REC….

Den andra sången blev Ilia och den gick väl hyfsat, slemmklumparna störde lite men jag sjöng och försökte att inte hänga upp mig vid det. 

Sen kom Pamina, en aria jag har blandade känslor till. På något sätt försökte jag att bara koppla bort rädslan, att ”jaja, nu är det för sent att dra sig ur, öppna munnen och sjung, tänk inte!!!” Vissa saker blev bra, några jätte bra och några ganska dåliga…Men det bästa var att jag hela tiden jobbade för att fortsätta sjunga och ge energi, att oavsett hur tonen innan hade klingat jobba för att nästa skulle bli så optimal som möjligt. Och jag skämdes inte för det som inte gick så bra, världen gick inte under heller 😉

Jag fick fin feedback av Tobias Rinborg och Mats Liljefors, som dessutom hade fixat med lokal. Nu vet jag vad jag ska jobba på inför audition i Hamburg och jag känner mig säkrare inför uppgiften att ställa mig framför juryn.

Efter uppsjungningen var jag redigt hungrig, insåg att jag inte hade ätit sen frukost kl. 9 och då var kl. 15.30. Det är rätt märkligt hur kroppen kopplar bort hungerkänslorna när adrenalinet sätter in. Jag upplevde hungern först 30 min efter att vi var klara. Märkligt.